Utdrag fra boka Ondskan av Jan Guillou:
Zermatt låg vid foten av det skräckinjagande berget Matterhorn. På julafton följde de den snöiga leden en bit upp efter den sista linbanestationen. Solljuset blixtrade i de vita topparna runt omkring, utsikten var vidunderlig. Pierre pekade ut några av de andra topparna. Där längst borta låg Weisshorn, där låg Breithorn och Lyskam och alldeles intill Castor och Pollux. På andra sidan Monte Rosa låg Italien. Men dom bergen var ju ingenting mot Matterhorn.
De såg upp mot toppen och stod länge tysta.
– En gång kommer jag att klättra upp till den där toppen, sa Erik.
– Du slår ihjäl dej om du försöker.
– Kanske, kanske inte. Men när jag kommer upp skall jag ställa mej och ropa på rådisarna. KOM OCH TA MEJ OM NI KAN!
Ekot rullade nerför den vita fjällsidan. Långt där nere låg Zermatt som ett julbord i ett finare Stockholmskonditori.