Som så mange andre er jeg veldig begeistret for diktet «Det är vackrast när det skymmer» skrevet av svenske Pär Lagerkvist. Her for leden dag ramlet jeg over en videosnutt på YouTube hvor forfatteren selv, som døde i 1974, leser diktet:
Det är vackrast när det skymmer
Det är vackrast när det skymmer
All den kärlek himlen rymmer
ligger samlad i ett dunkelt ljus
över jorden,
över markens hus.
Allt är ömhet, allt är smekt av händer.
Herren själv utplånar fjärran stränder.
Allt är nära, allt är långt ifrån.
Allt är givet
människan som lån.
Allt är mitt, och allt skall tagas från mig,
inom kort skall allting tagas från mig.
Träden, molnen, marken där jag går.
Jag skall vandra —
ensam, utan spår.
Fra diktsamlingen Kaos skrevet av Pär Lagerkvist.
Åh, for et nydelig dikt! Faktisk aldri lest (hørt) før, og blir alltid glad for å snuble over ny, vakker lyrikk.
Det er et flott dikt!