VI SKREV
rundetider. Det var
også
en måte
å elske
på. Vi
skjønte det
først førti år senere. Kanskje
det var derfor
vi
sparte
skøyteprogrammene?
Fra Store hvite bok å se av Jan Erik Vold.
VI SKREV
rundetider. Det var
også
en måte
å elske
på. Vi
skjønte det
først førti år senere. Kanskje
det var derfor
vi
sparte
skøyteprogrammene?
Fra Store hvite bok å se av Jan Erik Vold.
Vindsong
Vinden han kjem inn frå havet
og brøler og stille ser
Vinden han kjem inn frå havet
og kjeftar og bråkar og ler
Vinden han lyfter sitt andlet
og ser det han veit om alt
Vinden han lyfter sitt andlet
og pustar av hav og av salt
Vinden han kjem ned frå fjellet
og kviskrar og fer forbi
Vinden han kjem ned frå fjellet
og er det vi ein gong skal bli
Fra Songar skrevet av Jon Fosse.
HØST
Der er høst i dine øine,
høst, som blaaner imod kulde –
Stjerneskud! Og se, et snefnug – – –
Det er hændt, som hænde skulle!
Lille, alt skal trodse døden,
gro sig frem for anden gang. –
Dine kysses vilde roser
overvintrer i min sang.
Skrevet av Olaf Bull.
kom deg ut av svingdøra
før det er for seint
du kan da ikke bare gå
rundt
og
rundt
og
rundt
og
rundt
Fra Alle pikene løper til vinduet av Marion Palmer.
Natur
Min smerte angår ingen.
Min lykkes mellomspill
er alle mine venners
og hører disse til.
Min smerte angår stormen.
I dagene omkring
den brutte drøm i blodet
går skyggen av en ring.
Den varsler, om vi venter,
naturens tordensvar.
Og i det tunge blodvær
stor viljen regbueklar.
Fra Invitt til vellyst av Ernst Orvil.
Klokken 13.00 ble årets Nobel litteraturpris annonsert, og i år gikk prisen til den svenske poeten Tomas Tranströmer.
Gratulerer!
DJUPT I EUROPA
Jag mörka skrov flytande mellan två slussportar
vilar i sängen på hotellet medan staden omkring vaknar.
Det tysta larmet och grå ljuset strömmar in
och lyfter mig sakta til nästa nivå: morgonen.
Avlyssnad horisont. De vill säga något, de döda.
De röker men äter inte, de andas inte men har rösten kvar.
Jag kommer att skynda genom gatorna som en av dem.
Den svartnade katedralen, tung som en måne, gör ebb och flod.
Fra För levande och döda : dikter av Tomas Tranströmer.
Sang til Finnmark
Gi meg dine vidders tålmodighet,
din steilhet mot storm
La meg, som mose og lav,
ha groliv tross barske kóv
Skjenk meg, i dager av mørke,
varmen og lyset
fra brennende
bitre trær
Fra Sang til Finnmark skrevet av Kjell Sandvik.
Som så mange andre er jeg veldig begeistret for diktet «Det är vackrast när det skymmer» skrevet av svenske Pär Lagerkvist. Her for leden dag ramlet jeg over en videosnutt på YouTube hvor forfatteren selv, som døde i 1974, leser diktet:
Det är vackrast när det skymmer
Det är vackrast när det skymmer
All den kärlek himlen rymmer
ligger samlad i ett dunkelt ljus
över jorden,
över markens hus.
Allt är ömhet, allt är smekt av händer.
Herren själv utplånar fjärran stränder.
Allt är nära, allt är långt ifrån.
Allt är givet
människan som lån.
Allt är mitt, och allt skall tagas från mig,
inom kort skall allting tagas från mig.
Träden, molnen, marken där jag går.
Jag skall vandra —
ensam, utan spår.
Fra diktsamlingen Kaos skrevet av Pär Lagerkvist.
Hjertet mitt er fullt
av pipekonserter.
Tomatene renner ut av munnen.
Hodet er fullt av gamle egg.
I halsen sitter en betalt hane
og teller pulsslagene.
Langs veiene ligger ræde tråder.
Melketennene forrådte min barndom.
Hendene ødela alle planer.
Bena strøy på danseskolen.
Tungen (min mykeste muskel)
fikk aldri arbeidsro.
Huden er min eneste trøst,
min slitte dykkerdrakt, med rogn
og rust i lommene,
mine svømmeføtter,
min snorkel som når helt til himmelen.
Jeg bærer et juletre på ryggen
som allerede er blått.
Gavene har jeg solgt, stjernen
falt i vannet, rosinene
har jeg drukket opp.
Nå galer hanen.
Det er på tide å gå hjem.
Det er på tide å gå ut.
Jeg passer min hud (kleshengeren
smiler) med en symaskin i hver hånd
og begynner min vandring.
Fra Kamelen i mitt hjerte av Lars Saabye Christensen.