Jeg er veldig begeistret for den svenske forfatteren Mian Lodalen. Jeg synes hun har en tendens til å skrive virkelig humoristisk, og selv om noen av hennes bøker kan være ganske lettleste, så bærer de ofte et preg av politisk budskap. Slikt kan man like!
Nå kommer hun snart med ny bok: Dårens dotter. Planen er at den skal komme ut i spetember (riktignok på svensk), og dette er definitivt ei bok jeg kunne tenke meg å meske meg med.
«Connie är en flicka med för lite fett på kroppen och för många tovor i håret. Hon växer upp hos sin moster och hennes man i ett nybyggt miljonprogram i frikyrkometropolen Jönköping. Hennes pappa är visserligen världens roligaste, men han dyker bara upp när det passar honom.
Connie är inte som andra ungar. Flickornas rephoppande intresserar henne lika lite som frökens försök att lära ut alfabetet. Men så småningom får hon en själsfrände i jämnårige Kalle. Tillsammans parerar de smällarna från vuxenvärlden, ger igen och slår trotsigt in på en allt farligare väg.
Omedvetet börjar Connie härma sin pappa – den karismatiske charmören som byter flickvänner oftare än kalsonger, bohemen, kondomförsäljaren, Cornelisimitatören, racerföraren och fängelsekunden. Mannen som tänjer på gränser för tänjandets skull.
Dårens dotter handlar om en flickas villkorslösa kärlek till en pappa som inte liknar någon annan. En oförglömlig, delvis självbiografisk roman, fylld av både humor och svärta.»
Har lest både Smulklubbens skamlösa systrar og Trekant. Den første boka var vel den beste! Her var det mange gode scener. Og Svenn & Lotta var jo også så vidt med. (Kanskje ikke det viktigste med akkurat den boka:-) Takk for tipset!
De har jeg også lest, de er festlige. 🙂 Hun har også skrevet et par andre bøker, de er vel egentlig essy-samlinger, så vidt jeg har skjønt («krönikor» på svensk). De er ikke oversatt. Jeg har lest den første, og skal lese nummer to også. 🙂