Bjørn Eidsvågs «Mysteriet deg» surrer og går hos meg for tiden. Om det enten er i øret eller bare inne i hodet, så er den der nesten hele tiden. Den har en vakker tekst som skaper fine bilder som går som en film når jeg lukker øynene.
«Men jag tänker på dom underbara ögona dina
på dina vackra händers perfekta fasong.
Och vad dom gör med mig när dom möter mina,
som en fjäril blir fri från sin tråkiga kokong.»– fra Bjørn Eidsvågs «Mysteriet deg»
Det er en veldig fin sang:) Den setter tankene i gang:)